När lönar det sig att göra om PNG till JPG?
Har du någon gång försökt mejla en skärmdump och fått meddelandet att bilagan är för stor? Då har du troligen stött på PNG-formatets baksida. PNG sparar varje pixel exakt, vilket är perfekt för grafik men ger onödigt tunga filer när motivet är ett fotografi.
JPG bygger i stället på förstörande komprimering som är anpassad efter hur ögat uppfattar bilder. Små detaljer som vi ändå inte ser rensas bort, och resultatet blir ofta en fil som bara är en bråkdel så stor.
Typiska situationer
- Bilagor i mejl – många e-posttjänster har en gräns för hur stora bilagor får vara.
- Uppladdning till webbformulär – myndigheter, jobbportaler och försäkringsbolag accepterar ofta bara JPG.
- Bilder på hemsidan – mindre filer gör att sidan laddar snabbare, särskilt i mobilen.
- Fotoutskrifter – de flesta fotolabb tar emot JPG utan problem.
Vad händer med transparensen?
Det här är den viktigaste skillnaden att känna till. PNG kan ha genomskinliga partier, men JPG saknar helt stöd för det. När du konverterar fylls de genomskinliga ytorna därför med en bakgrundsfärg. Som standard blir den vit, men du kan välja en annan färg under Avancerade alternativ om bilden till exempel ska ligga mot en mörk bakgrund.
Är bilden en logotyp som ska placeras ovanpå olika bakgrunder bör du alltså behålla PNG-versionen.
Så väljer du rätt kvalitet
Kvalitetsreglaget styr balansen mellan filstorlek och skärpa. För vanliga foton brukar ett värde runt 80–90 vara svårt att skilja från originalet. Går du lägre än så kan du börja se blockiga områden och suddiga kanter, framför allt runt text.
Ett tips är att konvertera en bild först, jämföra före och efter, och sedan köra resten av bilderna med samma inställning.
PNG eller JPG – en snabb tumregel
Foton, landskap och porträtt mår bra som JPG. Skärmbilder med mycket text, ikoner och illustrationer med skarpa linjer ser oftast bättre ut som PNG. Är du osäker kan du helt enkelt testa båda och se vilken som ger bäst resultat för just din bild.
